អេក្វាឌ័រ

ពីវិគីភីឌា
សាធារណរដ្ឋអេក្វាឌ័រ
República del Ecuador (ភាសាអេស្ប៉ាញ)
ទង់ជាតិ អេក្វាឌ័រ
ទង់ជាតិ
បាវចនា
ភ្លេងជាតិ
Salve, Oh Patria (ភាសាអេស្ប៉ាញ)
("គោរព ឱជាតិមាតុភូមិ")
ទីតាំងប្រទេសអេក្វាឌ័រ (ក្រហម) នៅលើភូគោល
ទីតាំងប្រទេសអេក្វាឌ័រ (ក្រហម) នៅលើភូគោល
រដ្ឋធានីគីតូ
00°13′12″S 78°30′43″W / 0.22000°S 78.51194°W / -0.22000; -78.51194
ទីក្រុងធំបំផុតវ៉ាយ៉ាគីល
ភាសាផ្លូវការភាសាអេស្ប៉ាញ[១]
ភាសាទទួលស្គាល់តាមតំបន់កេជូរ៉ា, ស៊ូអារ និងភាសាមួយចំនួនទៀត"ដែលកំពុងប្រើប្រាស់ជាផ្លូវការដោយជនជាតិដើមភាគតិច"[២]
ក្រុមជនជាតិ
(ឆ្នាំ ២០២២[៣][៤])
សាសនា
(ឆ្នាំ ២០២០)[៥]
រដ្ឋាភិបាលសាធារណរដ្ឋនិយមប្រធានាធិបតីអាស្រ័យសភាឯកភូត
ដានីយ៉ែល ណូបូអា
វេរ៉ូនីកា អាបាដ រ៉ូហាស
នីតិបញ្ញត្តិរដ្ឋសភា
ឯករាជ្យភាព
- ប្រកាស
១០ សីហា ១៨០៩
- ឯករាជ្យពីអេស្ប៉ាញ
២៤ ឧសភា ១៨២២
ឯករាជ្យពីមហាកូឡុំប៊ី
១៣ ឧសភា ១៨៣០
- ទទួលស្គាល់ដោយអេស្ប៉ាញ
១៦ កុម្ភៈ ១៨៤០[៦]
៥ មិថុនា ១៨៩៥
២៨ កញ្ញា ២០០៨
ក្រឡាផ្ទៃ
- ផ្ទៃសរុប
២៨៣,៥៦១ គ.ម [៧]  (ទី៧៣)
ប្រជាជន
- ប៉ាន់ស្មាន (ឆ្នាំ ២០២៣)
១៧,៤៨៣,៣២៦[៨]
- ជំរឿន (ឆ្នាំ ២០២២)
១៦,៩៣៨,៩៨៦[៩] (ទី៧៣)
៦៩ នាក់/គ.ម   (ទី១៤៨)
GDP (PPP)ប៉ាន់ស្មាន (ឆ្នាំ ២០២៤)
- សរុប
increase ២៥២.៥៩០ ពាន់លានដុល្លារ[១០] (ទី៦៨)
- ក្នុងម្នាក់
increase ១៣,៦៤២ ដុល្លារ[១០] (ទី១០៩)
GDP (ចារឹក)ប៉ាន់ស្មាន (ឆ្នាំ ២០២៤)
- សរុប
increase ១២២.៧៦២ ពាន់លានដុល្លារ[១០] (ទី៦៣)
- ក្នុងម្នាក់
increase ៦,៦៣០ ដុល្លារ[១០] (ទី៩៥)
ជីនី (២០២២)positive decrease ៤៥.៥[១១]
មធ្យម
HDI (២០២២)increase ០.៧៦៥[១២]
ខ្ពស់ · ទី៨៣
រូបិយវត្ថុដុល្លារ​អាមេរិកa (USD)
ល្វែងម៉ោងUTC−៥ / −៦ (ECT / GALT)
ទម្រង់កាលបរិច្ឆេទdd/mm/yyyy
ទិសបើកបរស្ដាំ
កូដហៅទូរស័ព្ទ+៥៩៣
កូដ ISO 3166EC
ដែនកម្រិតខ្ពស់.ec
  1. លុយស៊ូក្រេត្រូវបានប្រកាសឈប់ចរាចរនៅក្នុងឆ្នាំ២០០០ ហើយត្រូវបានជំនួសវិញដោយលុយដុល្លារអាមេរិក និងកាក់សេនតាវ៉ូអេក្វាឌ័រ
Q736 លើវីគីទិន្នន័យ
មើលជា Q736 លើវីគីទិន្នន័យ

ប្រទេសអេក្វាឌ័រ[ស ១] ដោយមានឈ្មោះជាផ្លូវការថា សាធារណរដ្ឋអេក្វាឌ័រ[ស ២] គឺជាប្រទេសមួយស្ថិតនៅភាគពាយ័ព្យនៃទ្វីបអាមេរិកខាងត្បូង ដែលមានព្រំប្រទល់ជាប់ប្រទេសកូឡុំប៊ីនៅភាគខាងជើង ប្រទេសប៉េរូនៅភាគខាងកើតនិងត្បូង និងមហាសមុទ្រប៉ាស៊ីហ្វិកនៅភាគខាងលិច។ ក្រៅពីមានទឹកដីចម្បងស្ថិតនៅអាមេរិកខាងត្បូង អេក្វាឌ័រមានកម្មសិទ្ធិទឹកដីលើកោះហ្កាឡាប៉ាហ្កូសក្នុងមហាសមុទ្រប៉ាស៊ីហ្វិក ដែលមានចម្ងាយប្រហែល ១,០០០ គីឡូម៉ែត្រនៅភាគខាងលិច។ រដ្ឋធានីនៃប្រទេសនេះគឺ គីតូ ខណៈដែលទីក្រុងធំបំផុតគឺ វ៉ាយ៉ាគីល

ទឹកដីនៃប្រទេសអេក្វាឌ័របច្ចុប្បន្នធ្លាប់ជាទីកន្លែងរស់នៅរបស់ជនជាតិដើមជាច្រើនក្រុម មុនពេលត្រូវកាត់បញ្ចូលបន្តិចម្តងៗទៅក្នុងចក្រភពអាំងកានៅក្នុងសតវត្សរ៍ទី១៥។ ទឹកដីនេះត្រូវបានប្រទេសអេស្ប៉ាញធ្វើអាណានិគមកិច្ចនៅក្នុងសតវត្សរ៍ទី១៦ និងបានទទួលឯករាជ្យនៅក្នុងឆ្នាំ១៨២០ ក្នុងនាមជាផ្នែកមួយនៃមហាកូឡុំប៊ី មុនពេលក្លាយជារដ្ឋអធិបតេយ្យផ្ទាល់នៅក្នុងឆ្នាំ១៨៣០។ កេរដំណែលបន្សល់ពីអាណាចក្រទាំងពីរត្រូវបានឆ្លុះបញ្ចាំងឱ្យឃើញនៅក្នុងប្រជាសាស្ត្រចម្រុះដ៏សម្បូរបែបនៃប្រទេសអេក្វាឌ័រសព្វថ្ងៃ ដោយប្រជាជនសរុប ១៧.៨ លាននាក់ភាគច្រើនជាមេស្ទីហ្សូ ខណៈប្រជាជននៅសល់ទាំងប៉ុន្មានគឺមានដើមកំណើតមកពីអឺរ៉ុប អាមេរិកាំងដើម អាហ្រ្វិក និងអាស៊ីភាសាអេស្ប៉ាញគឺជាភាសាផ្លូវការដែលប្រើប្រាស់ដោយប្រជាជនមួយភាគធំ ហើយមិនតែប៉ុណ្ណោះ ភាសាជនជាតិដើមចំនួន ១៣ ផ្សេងទៀតត្រូវបានទទួលស្គាល់ដោយរដ្ឋ ដូចជា ភាសាកេជូរ៉ា និងស៊ូអារជាដើម។

ប្រទេសអេក្វាឌ័រគឺជាសាធារណរដ្ឋប្រជាធិបតេយ្យតំណាង និងជាប្រទេសកំពុងអភិវឌ្ឍ[១៧] ដែលសេដ្ឋកិច្ចជាតិច្រើនតែពឹងផ្អែកលើការនាំចេញទំនិញផ្សេងៗដូចជា ប្រេងកាត និងផលិតផលកសិកម្មមួយចំនួន។ អេក្វាឌ័រជាសមាជិកស្ថាបនិកនៃអង្គការសហប្រជាជាតិ អង្គការរដ្ឋអាមេរិកាំង មែរកូសួរ ប្រូសួរ (PROSUR) និងចលនាមិនចូលបក្សសម្ព័ន្ធ។ល។ យោងតាមមជ្ឈមណ្ឌលស្រាវជ្រាវសេដ្ឋកិច្ច និងគោលនយោបាយចន្លោះពីឆ្នាំ២០០៦ ដល់ឆ្នាំ២០១៦ បានបង្ហាញថា ភាពក្រីក្រនៅអេក្វាឌ័របានថយចុះពី ៣៦.៧% មកត្រឹម ២២.៥% ខណៈកំណើនផលិតផលក្នុងស្រុកសរុបសម្រាប់មនុស្សម្នាក់ៗប្រចាំឆ្នាំគឺ ១.៥% (ធៀបនឹង ០.៦% ក្នុងរយៈពេលពីរទសវត្សរ៍មុន)។ ទន្ទឹមនឹងនេះដែរ សន្ទស្សន៍ជីនីនៃវិសមភាពសេដ្ឋកិច្ចក្នុងប្រទេសបានថយចុះពី ០.៥៥ ទៅ ០.៤៧។[១៨]

ក្នុងនាមជាប្រទេសមួយក្នុងចំណោមប្រទេសមហាចម្រុះទាំង ១៧ នៅលើពិភពលោក[១៩][២០] អេក្វាឌ័រមានរុក្ខជាតិ និងសត្វដោយតំបន់ជាច្រើនប្រភេទ ដូចជានៅលើកោះហ្កាឡាប៉ាហ្កូសជាដើម។ ដើម្បីទទួលស្គាល់បេតិកភណ្ឌអេកូឡូស៊ីពិសេសរបស់ជាតិ រដ្ឋធម្មនុញ្ញថ្មីនៃឆ្នាំ២០០៨ គឺជារដ្ឋធម្មនុញ្ញប្រជាជាតិដំបូងបង្អស់ដែលទទួលស្គាល់សិទ្ធិធម្មជាតិតាមផ្លូវច្បាប់។[២១]

កំណត់សម្គាល់[កែប្រែ]

ឯកសារយោង[កែប្រែ]

  1. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named CIA
  2. "Constitución Política de la República del Ecuador". Archived from the original on 17 October 2015. Retrieved 4 May 2024. {{cite web}}: More than one of |archivedate= and |archive-date= specified (help); More than one of |archiveurl= and |archive-url= specified (help)
  3. "Censo de Población y Vivienda 2022". 21 September 2023. https://app.powerbi.com/view?r=eyJrIjoiNWUzMjQwOWMtZjFhOS00NjczLTk0YTItNjcwZmRmY2YxMjkyIiwidCI6ImYxNThhMmU4LWNhZWMtNDQwNi1iMGFiLWY1ZTI1OWJkYTExMiJ9. 
  4. "Más mestizos, menos afros y pocos blancos: así se ven los ecuatorianos". Primicias. 22 September 2023. Archived from the original on 14 November 2023. Retrieved 4 May 2024.
  5. "Religion affiliations in Ecuador 2020". Archived from the original on 6 July 2022. Retrieved 4 May 2024.
  6. España (1 January 1841). "Tratado de paz y amistad celebrado entre España y la República del Ecuador: en 16 de febrero de 1840". en la Imprenta Nacional. Archived from the original on 16 November 2016. Retrieved 4 May 2024 – via Google Books.
  7. "Ecuador". Central Intelligence Agency. 27 February 2023. Archived from the original on 10 January 2021. Retrieved 4 May 2024 – via CIA.gov.
  8. {{{2}}} ច្រកចូលនៅក្នុង សៀវភៅការពិតពិភពលោក
  9. "Inicio". ecuadorencifras.gob.ec. Archived from the original on 13 November 2019. Retrieved 4 May 2024.
  10. ១០,០ ១០,១ ១០,២ ១០,៣ "World Economic Outlook Database, October 2023 Edition. (Ecuador)". IMF.org. IMF. 10 October 2023. Archived from the original on 15 October 2023. Retrieved 4 May 2024.
  11. "Gini Index". World Bank. Archived from the original on 14 June 2020. Retrieved 4 May 2024.
  12. "Human Development Report 2023/24" (PDF). UNDP. 13 March 2024. Retrieved 4 May 2024.
  13. "Constitución de la República del Ecuador en Shuar". Issuu. 27 June 2011. Archived from the original on 4 April 2019. Retrieved 5 May 2024.
  14. "¡Iniuri seamkur!, Ayamrumamu nuyá Iniankasrik Ayamruma Papi" (PDF). INREDH. Archived from the original (PDF) on 21 February 2019. Retrieved 5 May 2024. {{cite web}}: More than one of |archivedate= and |archive-date= specified (help); More than one of |archiveurl= and |archive-url= specified (help)
  15. "(ជាភាសាស៊ូអារ) Chicham atiakur metek atin turakur, pénke takakainiachu tuke enentaimtusartiniaitji" (PDF). Secretaría Nacional de Planificación y Desarrollo. 2014. Archived from the original (PDF) on 20 December 2019. Retrieved 5 ឧសភា 2024. {{cite web}}: More than one of |archivedate= and |archive-date= specified (help); More than one of |archiveurl= and |archive-url= specified (help)
  16. Pellizzaro, Siro M.; Nàwech, Fàusto Oswaldo (2003). Chicham: Dictionario Enciclopédico Shuar-Castellano. Wea Nekaptai. 
  17. "World Economic Outlook Database, April 2019". IMF.org. IMF. Archived from the original on 10 October 2020. Retrieved 5 May 2024.
  18. "Decade of Reform: Ecuador's Macroeconomic Policies, Institutional Changes, and Results" (PDF). Archived (PDF) from the original on 20 December 2019. Retrieved 5 May 2024.
  19. "South America Banks on Regional Strategy to Safeguard Quarter of Earth's Biodiversity". Archived from the original on 11 October 2007. Retrieved 5 May 2024.{{cite web}}: CS1 maint: bot: original URL status unknown (link), Conservation.org (16 September 2003).
  20. "Oficialmente Ecuador es el país de las orquídeas- Noticias de Cuenca – Azuay – Ecuador – Eltiempo de Cuenca". Archived from the original on 29 November 2014. Retrieved 5 May 2024. {{cite web}}: More than one of |archivedate= and |archive-date= specified (help); More than one of |archiveurl= and |archive-url= specified (help)
  21. "Ecuador Adopts New Constitution – With CELDF RIGHTS of NATURE Language". Archived from the original on 3 October 2008. Retrieved 5 May 2024. {{cite web}}: More than one of |archivedate= and |archive-date= specified (help); More than one of |archiveurl= and |archive-url= specified (help), Community Environmental Legal Defense Fund. Retrieved 7 September 2009.

តំណភ្ជាប់ក្រៅ[កែប្រែ]